De fyra grundlagarna — så fungerar Sveriges konstitution

Sverige har fyra grundlagar. De står över alla andra lagar och är svårare att ändra — för att skydda demokratin. Det här är ett av de centrala områdena i Sverige i fokus.

Vad är en grundlag?

Grundlagarna bestämmer hur Sverige ska styras och skyddar vår demokrati. De väger tyngre än vanliga lagar, och de är svårare att ändra: riksdagen måste fatta två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan. På så sätt kan en tillfällig majoritet inte snabbt ändra de grundläggande spelreglerna.

1. Regeringsformen

Regeringsformen är den viktigaste grundlagen. Den slår fast att all offentlig makt utgår från folket och beskriver hur Sverige styrs — riksdagens, regeringens och domstolarnas roller. Den innehåller också skyddet för medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Den nuvarande regeringsformen är från 1974.

2. Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen skyddar friheten att trycka och ge ut texter, till exempel i tidningar och böcker. Här finns också offentlighetsprincipen — rätten att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. Tryckfrihetsförordningen har anor ända från 1766 och är därmed en av världens äldsta i sitt slag.

3. Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar friheten att uttrycka sig i andra medier än tryckta skrifter — som radio, tv, film och innehåll på webben. Den kompletterar tryckfrihetsförordningen och är från 1991.

4. Successionsordningen

Successionsordningen reglerar vem som ärver den svenska tronen, alltså tronföljden i kungahuset. Det är den äldsta av de nu gällande grundlagarna i sin nuvarande form, från 1810.